Är de nya räntebevisen kanon eller kalkon?

Den senaste flugan på marknaden är de så kallade räntebevisen som Nordea numera erbjuder till privatkunder via exempelvis Avanza och Nordnet, för ett nominellt belopp på 10 000kr per räntebevis. Till skillnad från vanliga företagsobligationer räcker det alltså som privatperson att investera 10 000kr för att kunna köpa ett räntebevis. De bakomliggande företagen som Nordea just nu erbjuder räntebevis till är Nokia, Stena, Stora Enso, Volvo, Ericsson och Carlsberg.

Just nu kan man dessutom handla dessa räntebevis courtagefritt på Avanza (en administrationsavgift på 0,6 procent per år tas istället ut i samband med att räntebeviset ges ut), samtidigt som Nordnet tar en avgift på minst 198kr och sedan 0,15% av köpeskillingen.

Ett räntebevis kommer att fungera precis som en företagsobligation som delar ut en fast ränta fyra gånger om året. Utbetalningarna sker den 20 mars, 20 juni, 20 september och den 20 december och räntan är rörlig och uppgår till 3-månaders STIBOR plus ett fast procenttillägg för respektive räntebevis.  

Ett exempel på hur räntan fungerar på ett räntebevis ges här:

Är STIBOR exempelvis 2 % kommer Räntebeviset på Stena, RB Stena N, ge 2 + 5,45 = 7,45 procent vilket blir cirka
1 850 kronor per kvartal per 100 000 investerade kronor.

Under löptiden kan dock räntebevisens värde variera, vilket betyder att vissa räntebevis ibland kan kosta mindre än 10 000 kronor per styck, medan andra kan kosta mer än 10 000 kronor styck. Räntan kommer däremot alltid beräknas på det nominella beloppet, dvs på 10 000 kronor, oavsett vad det aktuella värdet på räntebeviset är. När löptiden är slut kommer det nominella beloppet att utbetalas dvs, 10 000 kronor per räntebevis, tillsammans med den sista kvartalskupongen.

Exakta villkor och avkastning för respektive räntebevis kan läsas här:
Nokia
Stena
Stora Enso
Volvo
Ericsson
Carlsberg

Det som bestämmer priset på dessa räntebevis är bland annat bolagens kreditrating, återstående löptid, förväntad framtida volatilitet och marknadsräntorna. Sänks exempelvis kreditratingen för ett underliggande företag kommer investerare vilja köpa räntebevisen till rabatt och priset på räntebeviset sjunker således. Om kreditratingen tvärtom höjs så kommer investerare vara villiga att köpa till premium och priset på räntebevisen stiger. Här kan man också diskutera om huruvida inte även Nordeas kreditrating borde vara medräknat i priserna för att ge investerare ett så korrekt pris som möjligt sett till den tagna risken. Det rimliga är nog att även Nordeas kreditrating redan är medräknat i priset.

Det kan också vara nyttigt att veta att Nordeas market making spread (skillnaden mellan köp och säljkurs) i stort sett äter upp nästan hela kommande ränteutbetalning(kupong). Det är således inte lönt att köpa ett räntebevis precis innan en ränteutbetalning och sedan sälja det direkt efter. Man får dessutom betala för den upplupna räntan, dvs om man köper ett räntebevis några dagar nära en ränteutbetalning måste man även betala en viss procent utöver marknadskursen. Spreaden kan Nordea givetvis både minska och öka i framtiden, det återstår att se.

Den risk du som investerare främst utsätter dig för när du köper dessa räntebevis är det underliggande företagets finanser och verksamhet (kreditrisk), men även Nordeas (motpartsrisk), eftersom att det är de som ger ut räntebevisen och som är market maker. Det är dock viktigt att förstå att med dessa instrument behöver inget av företagen prestera bra på börsen för att du som investerat i räntebevisen ska få din ränta utbetald. Företagens vinster och andra finansiella nyckeltal påverkar således inte räntan. För att du inte ska få någon utbetald ränta eller för att räntebeviset ska lösas in i förtid ska det underliggande företaget råka ut för en kredithändelse. En kredithändelse kan ansetts ägt rum om det uppstår en utebliven betalning på finansiell skuld, om en omläggning av företagets skulder eller om företaget helt enkelt gå i konkurs, vilket jag i de berörda företagen anser som högst osannolikt.

Det kan även vara värt att veta att det finns en viss likviditetsrisk i räntebevisen eftersom att Nordea har rätt att avbryta sin ”market making” vid extrema marknadsförhållanden. Enligt räntebevisens villkor/prospekt så upprätthåller Nordea köp/säljkurser i räntebevisen endast under normala marknadsförhållanden. Detta villkor är dock standard, och står alltid med i liknande instruments prospekt.

Fördelarna med dessa räntebevis är att de är en investering med låg risk fast som ger en helt okej avkastning. Det går att använda sig av IPS, Investeringssparkonto, kapitalförsäkring och tjänstepensionen för att införskaffa sig dessa räntebevis, vilket i slutändan ger skattefördelar jämfört med en vanlig aktiedepå. Att använda sig av dessa sparformer går normalt sett inte att göra med vanliga företagsobligationer. Avanza Banks courtagefria försäljning av räntebevisen är dessutom ytterligare ett plus med de.

Nackdelarna som jag ser med räntebevisen är att förutom kreditrisken på det underliggande bolaget i räntebeviset exponeras den som investerar i dessa räntebevis även av Nordeas finansiella situation (motpartsrisken) eftersom att det är Nordea som ger ut dessa. Nordea har för tillfället kreditbetyget ”AA-” av Standard & Poor’s och ”Aa2” av Moody’s. Samtidigt är det endast en liten nackdel eftersom att risken att Nordea skulle gå omkull är väldigt liten då det är en stor och välskött bank.

En annan nackdel gällande dessa räntebevis är prissättningen. Det är Nordea som agerar ”market maker”, vilket betyder att det är Nordea som hela tiden kommer ligga ute med köp och säljkurser för de som vill handla med räntebevisen. Med andra ord är det Nordea som bestämmer priserna för dessa. Skulle det bli oroligt på marknaden kan (observera: kan) det bli svårt, alternativt dyrt, att sälja sitt räntebevis eftersom att det är Nordea som ställer priserna och har angett att de endast är market maker under normala marknadsförhållanden. Vid stormiga förhållanden finns det således en risk att det bara är privata investerare som kommer att handla med varandra. Detta faktum är dock inget som gör att man bör avstå dessa räntebevis, eftersom att en sådan "paragraf" i stort sett är standard bland produkter som har en market maker.

Vilka åsikter om räntebevisen som nu uppstått lämnar jag åt er läsare.

Johan Rosenqvist 2012-05-11